Jag såg henne redan i morse när jag stressade iväg till jobbet med två halvdöda ungar. Hon följde med och var där hela dagen med mig. En trogen vän som ett minne från mina små favoriter. Hon kändes lite större än vanligt, kanske lite stressad hon med. Lite guppig, fortfarande lite solbränd efter sommarens blottning och hårdare än vanligt. Kan vara så att hon följt med på gymmet nån gång eller var det bara fri gas. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men jag är säker, hon är tillbaka!!