Pantycats undercover.....

I går fick två av bandmedlemmarna fria tyglar för att kolla in Umeås partyliv. Givetvis undercover så att ingen skulle se att det var vi. Detta lyckades vi inte särskilt bra med. Vi entrade uteställe efter uteställe men fick ingen ro pga alla fotografer som låg gömda här och där. Till slut gav vi upp och valde att gå in på ett av de mindre populära uteställena, allt för att få lite lugn och ro liksom. Det var inte det att folk inte såg oss precis, nä snarare att de "låtsades" att de inte visste vilka vi var. Vi vet att alla egentligen skulle vilja dansa med oss men valde tjejgänget bredvid, jaja tänkte vi låt dem låtsas hålla igen. Plötsligt dyker en liten söt kuf upp framför oss men vågar inte riktigt hela vägen. Vi välkomnar honom in i vår dansring, ibland måste man ju släppa till för groupies. Han stannade vid vår sida och tro mig han skulle göra precis allt vi bad om. Jag avslutade kvällen med att säga att " vi måste verkligen gjort din kväll ikväll stackare " Han nickade och höll med. Tänk att man kan göra någon så lycklig. Vi borde få va med i " Din stora dag "

Jag lämnar den trygga värld

Laddar för mitt sista pass på ett bra tag framöver på den arbetsplats jag håller av mest av alla två....:)) Kommer att tillbringa ett dygn i Twin peaks beläget i de norra delarna av länet, tror att det kallas så för att det är ett väldigt udda ställe in the middle of nowere med väldigt udda befolkning. Dessutom ligger man och sover bredvid en kyrkogård på samma nivå som de döda creepy. Hursom kommer detta dygn påminnas om vad som hände för ca 1 år sedan då jag kom till insikt med vad jag faktiskt ville med mitt liv. Ett år senare och mitt labila stycke till människa kommer sakta under detta dygn förstärkas för att sedan så smått börja återgå till mitt egentliga JAG. Jag har under föregående dygn blivit uppläxad av en kollega som fick mig till insikt vad jag faktiskt håller på med. För honom var allt redan klart. Nu ska jag verkligen ner i den sunkiga botten, sparka ifrån och kravla mig upp och sluta mitt jobb med flaggan i topp. ..och till er på mitt nya jobb here I come....liksom!!

Trostårta o pojkarna blev alldeles till sig

Idag bjöds det på trostårta på jobbet och det blev sannerligen en braksuccé! Pojkarna blev alldeles till sig. Denna skapelse gjord av **F** blev konverterad från en marsipantrosa till i deras fantasi värsta skinntrosan med spikar. Jag tror härmed att vi har minst 7 nya läsare, frågan är bara vilken dator de ska använda för att våga sig in på en så het sida för vad skulle frun säga???

2011

Nämen vad är det här? Är det vintern, vädret eller jobbyten som gör att vi splittrats lite. Jag har förmodligen en del i det hela oxå - en ganska stor del. Mitt liv har förändrats radikalt och är fortfarande under förändring och med mig vet man nog aldrig hur det slutar. Men en sak är jag säker på, ER trosdansöser vill jag inte bli av med - kanske Berlin gör att vi kommer igång igen. Nu va det ju så att 2011 var vårat år BARA VÅRAT, så fram med rosén och get busy girls!!!!!!!

Vem har räfsan????

Var det någon som såg vart räfsan tog vägen?? Den som skulle ta upp oss från marken innan snön kom? Den kan ha missat några av oss... Skulle inte tro det va! Ska vi nu ligga där under till våren? Nä skärpning trosorna, nu är det väl dags för en uppdateringskväll? Kan det vara så att dagen D närmar sig? Lördag time for snaskigheter.... Ta med räfsan om det skulle visa sig att någon fortfarande ligger under!!

....och nu då?

Jaha då var man så kallat i land, ett eget hem STORT, ensamstående, två busar runt halsen och jodå ganska tillfreds. Då var liksom allt klart eller?? Vad händer nu? Hur går jag nu vidare. Hur lever man ett 50% singelliv och ett 50% ensam med två barn-liv. En process på ungefär ett halvår är helt plötsligt slut och jag har kommit in i en ny fas. Jag visste mer om hur man skulle leva ett liv utan hem , på flykt undan ett destruktivt tvåsamliv, ett liv utan vetskap om hur allt skulle bli. Nu sitter jag här, ensam men med en resväska ouppackad full av fantastiska vänner som hjälpt mig på vägen. Det känns som om de flyttar in med mig. Massor av trosor och en och annan kalsong finns med. Från och med nu är det dem och jag och mina sötaste barn. ...Och hur det kommer att bli har jag ingen aning om men I got a feeling...... Tack alla nära och kära som hjälpt mig genom det här och ett stort TACK till den fantastiska flyttpatrull som slitit två gånger med alla kartonger upp och ner och in och ut. Ni har en hejdundrandes fest att vänta.

Fåfängans vara eller icke vara

Inte så vanligt förekommande fick jag förmånen att jobba några mil söder om stan med en kollega som verkligen verkar ha koll på läget. Vi satt där som vi brukar i en varsin fåtölj med fullt betalt varje timme och ventilerade livet. Vi kom in på fåfänga och dess betydelse i början av ett förhållande. Som de flesta inom vår verksamhet vet så förfaller en kvinna betydligt under natten. Sminket sitter vanligtvis kvar men inte på rätt plats, håret likt ett fågelbo efter det att man vänt sig 100 gånger innan man möter herr Blund osv. Våra manliga kollegor tar oss som vi är och lägger nog inte ner så mycket energi på saken i sig. Jag däremot kan tycka att en man som just stigit ur sängen med rufs och nyvakna ögon kan vara fantastiskt attraktivt. Hursom , vi diskuterade hurvida man sover bra osv då man sover bredvid sin nya kille, nja inte så bra ändå. Det gäller nämligen att man sover snyggt förstår ni. För tänk om han är vaken när inte du är det, sova snyggt gör man INTE om man är i den djupaste sömn med drägel på kudden som bevis på det. Att sova snyggt innebär att sova med ett öga öppet och va på sin vakt dvs inte sova alls. Viktigt att tänka på pose, mimik och att gamsminket inte flyttar sig från sitt ursprung. Min kollega sa att hon tom gick upp en stund före sin blivande make och la på lite make innan han skulle vakna. Kanske just därför de är äkta makar idag. Så alla ni singeltjejer där ute, ska ni sova med en heting så gäller det att ni sover SNYGGT, tänk på det!!!

Mitt labila stycke

Idag har jag startat utflyttning på hög nivå genom att packa en hel låda. Under den tiden hann jag dricka 3 koppar kaffe, skriva två sms, trycka i mig en gräddbulle och falla i gråt ungefär 100 gånger och blev jäkligt sugen på att dricka en flaska sprit. En av trosdansörerna sa att jag skulle ta ett glas vin, vem skulle märka det, du ska ju bara på dagis. Ja tänkte jag men NEJ där går ändå gränsen. Jag behöver nog lite professionell hjälp för att klara det här, av er trosdansare. Jag trodde att det värsta var över men fel fel, det här blir den jobbigaste delen. Jag kommer på mig själv att jag blir arg och ledsen för att jag fick det röda durkslaget i stället för det i silver. Varför fick jag de fula gula höganästallrikarna och de fulaste besticken dessutom i ojämnt antal. Vilket jävla I-landsproblem kan man tänka då. Ja men nu råkar det vara så att jag lever just i ett sådant och jag tycker att det röda durkslaget är fult. Kära trosdansörer ni har en liten bit kvar på min rehabilitering sen är det väl ni som behöver stöd i livet efter att ha gått igenom det här. Jag är just nu ett labilt litet jävla stycke!!

Kan Arne.....ja då jävlar!

Satt med två andra trosdansörer igår kväll och tittade på idol. På rad i min soffa och som vi brukar med ett varsit glas vin i handen. Det är då vi är som bäst, bäst på att reda ut våra liv, älta, analysera och kommentera. Helt plötsligt dyker Arne Weises son upp i rutan och vi blir som stumma. Vi alla hade trott att det skulle kunna vara hans barnbarn, men son, 28 år. Hur gammal är Weise typ 75 eller nåt. Han som suttit där år ut och år in på julafton, så oskuldsfull, så lugn o harmonisk, en riktig mysfabror. Jo tjena tänkte vi, vi är lurade, vår syn på denna kramgoa morfar ändrades snabbt. Vi konstaterade att Arne, han har minsann fått ligga en hel del mellan de där fåtöljstunderna. Det var säkert det sista han gjorde innan han kom in i studion och tände ljuset och det första han gjorde när piff och puff sagt sitt i rutan och ljuset var släckt. Fy fan Arne, hur gör du. Sen blev det tyst en stund igen och jag tror att vi alla tänkte samma sak. Kan Arne så kan vi!!! Go girls!!

Från och med Du

Fick en fråga av en ambitiös trosdansör igår vad som händer i vasodynamiskt tillstånd i hjärtats vä kammare. Jag tror vi kom fram till en lösning bokstavligen. Mitralisklaffarna stängs för att inget ska kunna slippra iväg bakåt, det är framåt som gäller. Till slut blir det sånt tryck inne i kammaren att allt bara måste ut. Dörrarna till en oviss framtid öppnas och allt måste ut för att kunna fortsätta. Tänk om livet vore så enkelt....men det är precis det jag kommer att ta efter... från och med Du, I keep dancing on my own!


Dumpad

Sommare är definitivt till enda och höstens gula löv faller nu fritt till marken och likaså jag. Jag ligger pall, förmodligen i samma hög som andra trosdansörer. Undrar vem som kommer och räfsar upp oss eller sparkar till oss innan vintern är ett faktum. Jag älskar dessa miserabla människor runt omkring mig. Inte är det många som sitter kvar på trädet där inte. Men NI mina kära vänner, ni kommer att se att allt ordnar sig till slut. Låt oss bara försöka överleva under snön så växer det ut nya löv till våren och då jävlar!!! Tack alla ni misslyckade trosdansörer som hållt mig sällskap i mitt förfall. NI är BÄST!


Idag kom hon tillbaka

Jag såg henne redan i morse när jag stressade iväg till jobbet med två halvdöda ungar. Hon följde med och var där hela dagen med mig. En trogen vän som ett minne från mina små favoriter. Hon kändes lite större än vanligt, kanske lite stressad hon med. Lite guppig, fortfarande lite solbränd efter sommarens blottning och hårdare än vanligt. Kan vara så att hon följt med på gymmet nån gång eller var det bara fri gas. Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, men jag är säker, hon är tillbaka!!


Jag fick det ändå bäst

Under de senaste veckorna har jag haft förmånen att spendera tid på ett av stans bästa hotell. All inclusive är bara föramnet. En egen nyckel, eget rum och egen kaffekopp. När jag checkar in har jag nybäddad eller ombäddad säng, en nytvättad handduk ligger snyggt ihoprullad på mitt rum. Nytvättade sängkläder och doft av ajax ( i love ajax by the way) möter mig i dörren. På morgonen vaknar jag av en doft av nypressat kaffe och frukosten står på bordet. Lunchmenyn består mestadels av vilt och öppnar man vinkylen möts man av en kran där man kan tappa upp sitt roséglas anytime. På kvällarna kommer gottebuffén fram och det är bara att frossa till en bra film på denna fantastiska tjocktv`n. Och det bästa av allt är denna helt oslagbara värdinna som ställer upp i vått och torrt, detta ältande hon måste höra på, hennes kloka ord och det har till och med gått så långt att hon tar mina arbetspass. Vilken kvinna! Dessa veckor på hotellet kommer så småningom ta slut och ärligt talat, jag vet inte hur jag ska klara mig utan det. Jag ger hotellet fem stjärnor och en stjärna i det blå till bästa bästa hotellvärdinna!


Muffmammans vara eller icke vara

Jag har nu fått det bekräftat. Alla dessa diskussioner vi haft denna sommar om muffmammor verkligen existerar. En 5-åring blev hennes fall. Det finns hår från naveln o ner, nästan lika långt som mitt hår (på huvudet alltså).
Förmodligen med lätt röd ton, kanske lite lockar ibland när det är hög luftfuktighet, som mitt hår (på huvudet alltså).
Vad står dessa mammor mer för? Familjen och hemmet är deras allt. Jag är övertygad om att de bakar fler bullar och oftare. De syltar, saftar och lägger in. De får av nån anledning till det oftare och producerar barn efter barn. Deras män måste bara älska denna muff. De leker livat med både sina barn och sin man, gärna upp ibland andra och inför publik. Jag har tillochmed sett muffmammor spela fotboll. De har en muffaura runt sig utan dess like och utstrålar fantastisk energi. De har ett bra jobb där de gärna hjälper, stöttar och rehabiliterar. Men familjen är deras allt och hon är allt för familjen. Utan muffmamman skulle allt rasa. Försök själv urskilja en muffmamma på stan från oss vanliga mammor, det är enkelt, vi kommer inte ens i närheten av hennes godhet.
Halleluja för muffmamman.


Är man för gammal för det här med sms eller börjar man bli expert??

Tänkte förlora min oskuld i bloggvärlden genom att forska i sms-konversationer. Vad finns det för regler, är det ett spel där en i slutet står som segrare eller kan det bli oavgjort?
För att även män ska förstå så kan vi likna det vid en fotbollsmatch.
Det hela börjar med att båda lagen hälsar på varandra och domaren, lottning avgör vem som ska börja med bollen. Bollen kommer i rullning på motståndarens intiativ och om man mot förmodan får tag i bollen så bollar man gärna den med sina medspelare innan man kanske av misstag skjuter över bollen till motståndarlaget. Åter på andra planhalvan kan det dröja länge innan motspelaren gör en felpass (kanske i ruset av för mycket intag från vattenflaskorna) och bollen är åter hos dig. Nu är frågan, ska du ta time out nu och lägga upp en taktik eller spelar du vilt vidare? Du har förmodligen inte tid att pausa, du är för ivrig, så du spelar vidare, kanske tillochmed sätter den i krysset. Just när det är som bäst för dig så tar motspelaren time out ( i flera dagar om så behövs). När man sen precis ska ge upp matchen så är spelet i gång igen, på iniativ av din motståndare. För mig är det ett never ending spel där ingen kommer att vinna utan båda slutar efter 90 minuter som förlorare. Är det det som är poängen? För inte f-n leder det till nån utveckling hos dig som fotbollsspelare!


RSS 2.0