kids. when you're in your twenties you find dating so much fun.

when you're in your thirties you just relalize that everybody has their bagage, and it's not so fun anymore.

yepp, it's always there.

vi kvinnor är verkligen fantastiska varelser. se bara på oss trosdansöser (ni som har turen att veta vilka vi är), och no questions are asked. vi är roliga som få, unika som attans och heta som ett gäng pumor.

men...

trots att vi är så fantastiska som vi trots allt är, är naturen inte alltid snäll mot oss. som allt annat måste även vi lyda under tyngdlagen. mindre eller större, nedåt ska det (jag menar, vi har väl alla gjort penntricket?). men av någon konstig anledning verkar det finnas ett gäng som undankommer detta jävulskap.

har ni sett en röd matta? med en massa kändisar på? har ni sett en massa bilder där det hänger två klumpar som BÖR sitta i lite lagomt högt upp i en lagom snygg klyfta som hänger nere vid naveln likt två kanelbullar? antar att ni, liksom vi, svarar ett rungande JA på de två första frågorna. och well, den tredje. nej, jag trodde väl det.

som vi har funderat. operation? tror vi verkligen på det, på alla? nej, just det. liksom vi alla har sett röda mattan har vi ju också sett strandbilder eller en taskig pic tagen på närmsta supermarket. då är de minsann inte där de var en gång. men så, som i ett trollslag, sitter de på plats nästa kväll..

idag gick tre kvinnor i sina bästa år på stan och ramlade in på en affär. och efter sjuhelvetes många skratt, händer från butikspersonalen som varit på ställen där det annars inte är okej att vara på för en random person och ett gäng pesetas mindre plånboken har vi löst det. tre kvinnor gick in, tre kvinnor gick ut med varsin kasse i handen.

det är inget skämt, i tell you. ser det för bra ut för att vara sant, är det så. dessa var de sjukaste klyftor jag varit med om.

och nej, i wish vi var sponsrade. men vi blir det gärna. wonderbra: kontakta oss på [email protected]